På flygfältet vid klubben ca en timme gammalt och tre st apporter.

Han spårade mycket bra upptaget var i det närmaste klockrent. Så länge jag höll kort spänd lina så spårade han som en liten prins. Han tog alla apporter och apporterade dom till mig, i utbyte mot den älskade bollen.

När det egentliga spåret var slut och det var återgången kvar så tänkte jag att han skulle få spåra med lite längre lina och då blev han genast lite vidare i sitt spårbeteende.
Slog lite hit och dit och passade på att hitta lite förtäring också men han tog sig framåt. På grusvägen blev det alldeles för svårt där hade han inte en susning utan försökte hitta spåret bredvid vägen hela tiden men de sista metrarna hade jag gått på gräs igen så vi fick avsluta med bra spårarbete och bollen.

Vi tränade också lite lydnad innan spåret och oj så het han var pip och skrik och tjo och hej. Inte var det mycket bättre efter spåret heller ;-)

Det roliga är att när jag lägger honom så slappnar han av lite i allafall.

Vi tränade framåtsändande till musmatta och det gick bra och hopp till musmattan gick också bra. Han blev lite konfunderad ett tag eftersom jag inte klickade då han slog i hindret. Då tog han sig en funderade om jag överhuvudtaget ville att han skulle hoppa eller om det var något annat jag ville. Men efter några försök att springa bredvid så bestämde han sig för att ta i lite mer och inte komma åt hindret och då klickade jag igen. Problemet löst för Sickan;-)

Vi får lägga krutet på lydnadsträningen inomhus ett tag framåt med så lite störning som möjligt för ute med störning är det svårt nu.

God natt/Eva