Hängig och gnällig det är vad jag varit. Snart går vi mot ljusare tider .....

Jag försöker lära Sickan att bara vara en soffhund, men den kampen går jag förlorande ur. Han vägrar helt enkelt.....

Hittade nå´t i någon annans blogg kommer ej ihåg vems men den kloka människan hade skrivit ungefär så här och det är bara att hålla med

"Å än en gång, tänk på detta, har man skrattgropar i låren borde det vara ett tecken på ett lyckligt underliv! ! "

Kram Eva