Ja ha en innedag till då. Idag blåser det i Arvidsbo och då är det ju extra kallt.

Sitter och tittar på skidor på tv:n med en kaffekopp och alla fyra hundarnarunt mig. Man kan ha det sämre 

Är hittills väldigt nöjd med hur lille Ruben anpassat sig till vår flock. T o m katterna är helt OK tycker han.

Nu ligger han och sover i fåtöljen bredvid mig.

Vi har kunnat konstatera att folk utomhus är helt ok, så länge dom inte absolut vill och pockar på att han ska komma fram och hälsa :) Får han bestämma själv så går han fram och hälsar och sen får det vara bra. Något enstaka voff kan komma men inget mer.

Här hemma så skäller han ikapp med de andra hundarna när det kommer någon, shit vad det låter. Ruben och Bella har så höga skall så det dånar i huvudet. Men det går snabbt över när vi säger till.

Då fattar inte Ruben växlingen där riktigt?!

 - Först skäller vi utav tusan på folk och sen ska vi sitta i knät på dom ????? Men hallå!

Så Ruben är lite misstänksam och voffig på folk som rör sig inne hos oss. Sitter dom bara still så får dom väl vara här och han kan t o m gå fram och bli klappad. Men rör dom på sig så gormar han igen, knäpp hunden. Han står och glor lite dumt på dom andra hundarna som klänger och tävlar om främmandets uppmmärksamhet.

Som tur är så är det bara hundfolk som rör sig hos oss. De flesta vet att låter dom bara bli honom så kommer han att komma fram tillslut.
Natta och Glenn har också blivit utskällda i omgångar men båda tycker ju att dom känner honom och behandlar honom därefter och det går också bra, dvs säger åt honom att vara tyst och komma fram och hälsa istället.

Lite lustigt, men det är precis samma beteende som Andros   hade i den här åldern. Andros var ju inte rädd utan tyckte att han var störst och vackrast och skulle tala om det för alla, som vågade kliva in på hans domäner, men borta var han godheten själv. Det var han ju efter 2 års åldern både hemma och borta sen. //eva